Konstnärligt utvecklingsarbete är de konstnärliga högskolornas motsvarighet till den forskning som bedrivs på andra högskolor och universitet. På Operahögskolan sker konstnärligt utvecklingsarbete
i nära anknytning till grundutbildningen. Den nya studioteatern
skall vara en plats för att redovisa praktisk tillämpning av möten
mellan forskning och musikdramatik. Genom samverkan vill Operahögskolan öka det praktiska och teoretiska utbytet med andra högskolor.
Operahögskolan ser som sin uppgift att både förvalta operatraditionen
och att bidra till att utveckla framtidens opera. Skolan försöker påverka framtidens musikdramatik genom att arbeta med nya beställningsverk i samverkan med tonsättare, librettister och andra aktörer. Detta gör studenterna väl preparerade att möta nyskriven
musik och vara delaktiga i de konstnärliga processer som berör
hela det musikdramatiska skapandet.
Ett exempel på konstnärligt utvecklingsarbete är när Operahögskolan
1998 beställde verket Lysistrate av kompositören Carl Unander-
Scharin. Syftet var att ge studenterna möjlighet att arbeta med nyskriven opera som innehöll bra kvinnoroller och var utformad för att passa sammansättningen i årskursen.
De senaste fem åren har ett flertal konstnärliga utvecklingsarbeten
ägt rum i samarbete med tonsättare, dirigenter och ensembler från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Vid dessa tillfällen har regissörer, librettister och andra professionellt verksamma anlitats som handledare.
|
|
 |
Exempel på konstnärligt utvecklingsarbete:
|
|
| |
2009 Nätverket
av Sven-David Sandström
2003 Klassresan
av Anders Nilsson
2003 Ruttna människor
av Fredrik Österling
2002 People's voice
av Malin Bång
2002 Mad Cow Donalds
av Jonas Klingfors
1999 Solitario
av Ylva Q Arkvik
1999 Trassel på tråden
av Karin Bartosch
|
|
| |
|
|
|